En fjärdedel av mitt liv

Ja tänk ändå, igår fyllde Adam 7år vilket betyder att jag nu varit mamma en fjärdedel av mitt liv. På ett sätt känns det ju som att han alltid funnits, att jag alltid varit mamma. Men på samma gång känns det galet att det redan är 7 år sedan vi låg där på tyks och lärde känna varandra. En nybliven mamma på 21 år, vilket team vi varit sedan dess Anton Adam och jag.

SONY DSC

SONY DSC

Vi firade vår sjuåring med sång och paket på morgonen, lyxfrulle och sedan kaffe och grill på kvällen. Den stora grejen för Adam var att han fick en EGEN telefon. Tänk hur stor han är nu, 7 år med egen iPhone. Mycket av gårdagen gick ut på att skicka meddelanden och ringa till alla människor i hans kontaktlista. Nyhetens behag såklart, och bra att han försöker skriva. All övning med bokstäver är bra för honom.

IMG_6813

IMG_6820

Förutom telefonen var också minecraft-lego populärt. I veckan har Adam nämligen fått börja spela minecraft, som en liten morot för att klara av tandläkarbesöket. Lyxfrulle hör till på födelsedagarna, för Adams del var det viktigaste att det fanns bacon. Vi överraskade också honom med hans absoluta favorit nämligen gele.

IMG_6830

På eftermiddagen kom sedan min Mamma, Robbe, Fammo, Faffa, Adams kusiner och farbror och Lelle hit till oss. Vi sjöng, käkade marängkaka och lite senare grillade vi lite tillsammans. Firade Lelles födelsedag också, eftersom hon har födelsedag på samma dag som Adam.

IMG_6837

IMG_6846

IMG_6866

IMG_6867

Så nu är han då firad, våran älskade sjuåring. Nu har vi ett litet kalas kvar för vår ettåring, men först skall vi fira midsommar. Kalas är kul, älskar att fira våra älskade busungar.

En helg då familjetimmarna blev på pluss

Efter vår lite halvkaotiska torsdagskväll var över vaknade vi tidigt på fredag morgon för att vinka hejdå till kusinerna som åkte vidare till Spanien. På grund av Antons mystiska bett i benet bestämde han att han inte skulle åka iväg till Utö som planerat. Eftersom ingen var säker på vad det riktigt var frågan om gällande honom så kändes Utö lite väl extremt. Vi var ju inte direkt ledsna över att han blev hemma, istället för att bli ensam med barnen hade vi nu alltså en massa ledig tid TILLSAMMANS allihopa. Det behövdes verkligen, det är nämligen evigheter sedan vi senast haft en helg tillsammans.

IMG_6245

IMG_6261

IMG_6255

På fredagen gick vi en sväng till Pargas dagarna, köpte de obligatoriska lakritsremmarna, fiskade i fiskedammen och fångade lite skräp för att sedan avsluta med några varv i kaffekopparna. Riktigt roligt, även om det nästan blev lite för varmt där i något skede. Efter lunch och lite vila bestämde vi oss för att åka ut till Nagu en sväng. Vi blev sugna på mjukglass och i Nagu får man mjukglass av vanlig glass. Förstår någon vad jag menar när jag säger så? Man kan alltså välja typ mango-melon glass som dom sedan gör en mjukglass av. Okej det är kanske lite svårt att förklara men MUMS. Jag testade en nu smak för säsongen, kokos-passionsfrukt och den var riktigt god. Gillade nog bara kokos mera men ibland måste man testa något nytt. Inget vinner polka, sådär om någon undrar vilken som är min favvo. Barnen simmade och lekte lite på stranden innan det var dags att packa ihop alla saker och åka mot Pargas igen.

På kvällen var jag och hjälpte till inför ÅU-cup, flyttade på mål, byggde partytält och hade allmänt trevligt tillsammans med andra fotisföräldrar. Fatta att jag alltså är en fotismamma nu, det hade man inte trott. Under tiden åkte Anton och handlade med barnen, förberedde fredagstacos och samlade en hel del plusspoäng.

Lördagen gick i fotbollens tecken, Adam spelade totalt 4 matcher och vi tog en snabb runda på pargas dagarna för att käka våfflor. Det var både spännande och roligt med ÅU-cup. Varmt och svettigt blev det men Adam höll humöret bra och orkade kämpa fint. Sista matchen fick han också sitt första gröna Fair Play kort vilket ju var väldigt roligt. Jag blev så glad över att han blev glad. Som avslutning på dagen var det medaljutdelning vilket också var väldigt uppskattat. Hans första egna medalj.

På kvällen lekte vi ute i det varma vädret, blåste såpbubblor och testade barnens nya vattenpistoler. Min pappa med fru och deras gemensamma barn kom hit, vi umgicks en stund innan det blev sovdags.

Eftersom pappa och gänget var påväg till muminvärlden innan de åkte hem igen passade vi på att joina. Det är flera år sedan vi senast varit där och OJ då lyckat det blev. Både Adam och Saga var nu tillräckligt stora för att njuta av upplevelsen. De sprang omkring och kramades med figurerna, lekte och deltog i programmen som fanns. Dagen gick snabbt och mitt i allt var det redan dags för dagens sista teaterföreställning vilket också fick avsluta besöket i muminvärlden.

IMG_6424

På hemvägen började Adam prata om sverigebåtarna, om den där gången förra sommaren som vi var på en strand där man såg båtarna väldigt bra. Efter en lyckad dag tänkte vi att lite kvällsmål på stranden kunde bli den perfekta avslutningen så vi åkte via kotipizza och tog med oss lite pizza till ruissalo. Först åkte vi till ett ställe där man såg båten väldigt bra, men Adam ville också till simstranden så vi åkte också dit. Det blåste rätt mycket så det var ganska kallt, men skam den som ger sig och till slut fick vi se när båten åkte iväg mot Sverige och vatten sådär magiskt försvinner från stranden för att sedan komma tillbaka i full fart.

IMG_6649IMG_6654IMG_6722IMG_6775

Vi åkte hemåt och konstaterade än en gång att vi borde bli bättre på att vara spontana, liksom en liten picknick är inte så svår att fixa men barnen ÄLSKAR det. Hoppas på mer sånt nu då Anton jobbar i hemknutarna och inte sätter flera timmar i dagen på att resa till och från jobb. Jag kunde också konstatera att familjetidskontot laddats rejält denna helg, vilket verkligen behövdes. Nu är vi redo för måndag igen.

IMG_6750

IMG_6756

Två besök på jouren

Oj vilken kväll vi hade igår, men som tur var slutade allt lyckligt. Allt började med att Antons vad började svälla upp han hittade också ett bett där och började misstänka ormbett. Efter konsultation med läkare åkte han iväg mot jouren tillsammans med sin pappa. Vi andra blev hemma och började göra oss i ordning för natten, kokade gröt till Vidde och dom andra barnen såg på film.

Mitt i allt kommer min kusin och meddelar att en bit från tandställningen lossat. Det hade blivit en vass kant på tandställningen som skavde i munnen, vilket i sig inte är akut eller så, men eftersom dom åker vidare till Spanien idag behövde det fixas ASAP. Vi ringde min faster som ringde tandläkarjouren och rätt som det var så var jag + 5 barn påväg till jouren vi också. Skickade meddelande åt Anton att nu kommer vi andra också till Åbo, tur ändå att det inte var värre än en söndrig tandställning.

Tur i oturen för oss var att Antons pappa satt och väntade på Anton i väntrummet, då kunde han ha de övriga barnen med sig i under tiden som tandställningen fixades. Damen som tog emot oss vid jouren såg inte överlycklig ut över att jag kom släpande på så många barn. Vi behövde inte vänta länge så fick vi gå in till tandläkaren som snabbt kunde slipa bort de vassa kanterna.

När vi var klara hade inte Anton ännu fått träffa läkaren, så vi sa hejdå till Antons pappa och åkte hem igen. En stund efter att vi kom hem och hade lyft 3 sovande barn i sina sängar kom också Anton hem. Läkaren kunde inte säga om det var ormbett eller något annat bett som gjort att vaden var svullen. Vi får helt enkelt följa med.

Är ändå lite stolt över mig själv, att vi på 5 minuter var påväg mot Åbo med alla 5 barn i bilen klockan 22 på kvällen och ingen var ens ledsen. Barnen var nöjda under hela besöket och somnade i bilen påväg hem. Tummen upp för dessa 5 alltså.

Är också tacksam för att tandläkarjouren tog emot oss, att dom snabbt kunde fixa problemet och att 2/3 personal betjänade oss på svenska. Ännu en gång fick jag en positiv upplevelse av jouren i Åbo, oftast hör man bara klagomål och negativa saker om det stället. Vi fick snabb hjälp med våra problem igår kväll och nu hoppas jag det dröjer innan vi behöver besöka jouren igen.

IMG_9645

Hand i hand mot nya utmaningar

DSC_5430foto: Rebecka Hägert Photography

Att våga är inte min starka sida, att våga ta steget mot förändring är ofta något jag skjuter upp. Skuffar beslutet framför mig och grubblar sönder det tills problemet med snöbollseffekt vuxit sig stort. Idag tog jag tag i ett av dessa beslut, jag har sagt upp mig och en enorm stress och press har släppt. Känner att en stor tyngd lättat från mina axlar. Så skönt när grubblet kring detta är över och jag kan börja fokusera på nya saker.

Vad händer nu då? Ingen aning, men det är också okej. Just nu är fokus på att börja må bra, att vara med familjen och hitta vem jag är. Känns skönt att kunna göra det utan att känna att jag också ”borde” börja jobba snart. Känner att jag själv kan ge mig mer tid att fundera och känna efter vad jag vill nu då jag inte har ett givet jobb att gå tillbaka till. Vidar är bara 1 år ännu och jag har inte bråttom någonstans. Jag vill njuta av tiden som vårdledig och tids nog kommer jag veta vad jag vill. Mitt i allt kommer jag veta och då kommer allt vara så självklart igen.

Tillsammans med min familj går vi nu hand i hand mot nya utmaningar.

 

 

En första sneak peak från söndagens fotografering med Rebecka

DSC_6138

Oj så jag blev ivrig igår på kvällen när Rebecka mailade mig några bilder som en liten sneak peak på söndagens fotografering. Bättre känsla än på julafton när man får se igenom bilder från en fotografering. Även denna gång var jag så nöjd, det var så fina bilder, från en magsikt fin dag. Stämningen är fångad i bilderna, inga stela leenden eller barn som mer eller mindre motvilligt tittar surt in i kameran. Bilderna är fulla av kärlek och vad kan vara finare än det?

DSC_5430

DSC_5088

Det fina med Rebecka var att hon var så naturlig, till och med barnen ville samarbeta långt mer än dom brukar vid fotograferingar. Det höll på att bli lite svettigt där i ett skede nog, haha men mer om det i ett annat inlägg. Från start fick jag en så avslappnad känsla i kroppen när Rebecka kom, hon utstrålade lugn och var samtidigt väldigt proffsig. En avslappnad brud med humor. Det kändes nästan som att jag redan kände henne, även om vi aldrig träffats förr. Också kalasgästerna berömde hennes proffsighet när hon smög omkring med kameran här och knäppte bilder. Perfekt, precis så som det skall vara. Ett kalas förevigat utan en massa obekväma leenden. Är så glad över att vi fick till denna fotografering. Älskar fotografer med en tydlig stil och Rebeckas stil passar perfekt till mina visioner för dessa bilder. Hoppas verkligen att våra vägar korsas igen.

Här hittar du Rebeckas hemsida och HÄR hittar du hennes instagramkonto. Om du inte redan följer så FÖLJ, jag lovar att ditt flöde blir snyggare.

Och nej detta är inte spons eller betald reklam, detta är bara mitt genuina tips till er om en fotograf som jag var VÄLDIGT nöjd med ❤ 

DSC_5698

Vad säger ni? Ljuvliga bilder eller hur? Och mer ska ni få se senare!

 

Sommarlovets första dag

Idag är det ju den första riktiga sommarlovsdagen och vilken dag det varit. Det har funnits lite av det mesta, psykbryt, plättar, fotbollsträning i ösregn, lek, vattenkrig, mysiga samtal, Zumba och bastu. Vi har mina kusiner här på besök och njuter av varje stund. Dom leker med barnen, sköter om dem och umgås med oss. Bättre gäster kan man inte ha. Barnen njuter av att få umgås med sina idoler och jag njuter av att kunna vara i ett annat rum än Vidde då han är vaken. Jag kan liksom plocka undan i köket även om han leker i sitt rum. Efter helgen kalasande finns det en del att plocka undan, efter idag finns det i alla fall en del mindre.

Saga hade fotbollsträning idag, hon var NOLL sugen och drog igång en rejäl skrikfest innan vi kom oss iväg. Allt som kunde vara fel var det och jag fick jobba med mig själv för att 1 inte hota 2 inte tappa det själv 3 inte ge upp i ren frustration.

Vi kom oss iväg och det gick bra, mot slutet av träning hade hon till och med rolig. Och tur var det att vi kom oss iväg, annars hade jag nog glömt att man ju skulle hämta ut wc och hushållspapper idag. Nu såg jag ju alla andra göra det och kom då också ihåg mina egna. Min hjärna har helt klart tagit semester.

På kvällen tog jag och äldre kusinen lite tumistid och åkte iväg på zumba. Tänk att hon redan är så stor att hon kan joina på sådant. Så härligt, vi hade riktig skoj och avslutade sedan sommarlovets första dag på bastulaven. 7/10 toast på dagen, ska bli spännande att se vad vi hittar på imorgon.

A245F593-D32C-4C1D-BE34-00319D8B2970

Bland unicorns och fotbollar

Det har varit några tystare dagar här på bloggen, vi har nämligen haft fullt upp med att förbereda för både Saga och Adams kompiskalas. Två barnkalas på två dagar var kanske lite mycket sådär i stunden, men det gick ändå över förväntan.

På torsdagen var det Saga som firades, med unicorntema såklart. Hon hade bjudit några dagiskompisar och dom lekte och hade roligt tillsammans. Lite fika, lite mer lek, en liten spårning, en pinjata och så hade hon önskat att kompisarna skulle få åka traktorsläpvagn. Det blev ett väldigt lyckat kalas, Saga själv var väldigt nöjd och de små gästerna verkade också ha roligt.

img_9311

På fredag var det då Adams tur, han ville verkligen bjuda hela sin förskolegrupp (dom är totalt 16 barn) och eftersom jag tycker det är en fin tanke och vi dessutom har möjligheten att göra det så fick det bli så. Så på fredag eftermiddag rullade bil efter bil in på vår gård och leken var genast i full gång. Anton grillade lite hotdogs först och barnen lekte. Sedan blev det fika med fotbollstårta och allt, spårning omkring gården och så avslutade vi kalaset med en pinjata.

-7594457735593585694_img_5997

Det kändes verkligen fint att sjunga för Adam tillsammans med de han lekt med hela året, hans kalas blev också en liten sommarfest på förskolans sista dag. Tänk att han redan är så stor och har så fina vänner.

Igår hade vi sedan släktkalaset, men jag tror jag sparar lite på den delen ännu eftersom vi ju hade finaste Rebecka här och fotade. Kan skvallra om att det blev ett fint kalas, perfekt på så många sätt. Men ja som sagt mer om det så småningom.