Nya tider NYA tankar

Läste ett inlägg här om dagen, som handlade om att man inte borde använda dagis som barnvakt, om man är hemma med yngre syskon eller om man t.ex. skall gå till frissan, ja det där gamla vanliga halvprovocerande / helprovocerande åsikterna. Suckade och tänkte bara JAJA provocera du bara. Men sen insåg jag ju att jag också har varit där och haft liknande åsikter..

TÄNK VAD TUR ATT MAN KAN OCH FÅR ÄNDRA ÅSIKTER!

Då jag var gravid med Saga predikade jag också om att Adam SÅKLART skulle var hemma med mig, då var han alltså under 2 år. Det var en STOR grej som jag absolut ville få fram så att ALLA skulle veta att han minsann inte behöver lämnas bort på dagen. Jag ansåg att man såklart skall ha sina barn hemma om man själv är hemma och bla bla bla. Idag skäms jag, PÅ RIKTIGT skäms jag, för att jag trodde att allas vardag var lika som min egna. Jag skäms över att jag ville höja upp mej själv och ”visa” att jag är en så duktig mamma som inte har min 2 åring på dagis. Kände på något konstigt sätt att jag blev en bättre mamma för att Adam var hemma med mig om jag pratade om det med andra. Och jag försökte inte ens förstå varför någon annan mamma valde att göra på ett annat sätt, jag tyckte bara att dom mammorna var lite lata.

Visst kan man diskutera dessa frågor, men diskussionen skall handla om annat än vilken mamma som är bra och vilken som är ”dålig”. Så länge vi i Finland har subjektiv rätt till dagvård har INGEN annan med att göra varför man väljer att ha barnen i dagvård. P U N K T!

(edit: tydligen väljer kommunerna nu själva om man har subjektiv rätt till dagvård eller inte, tack till Alexandra som upplyste mej om detta! Som tur har Pargas inte tagit bort den rätten. Poängen är ändå den att det inte är andra mammors som bestämmer om man har rätt att ha barnen i dagvård eller inte!)

IMG_4256

Jag har som tur växt till mej och mognat, både som människa och i min mammaroll och idag känner jag att jag väldigt sällan bryr mig i hur andra människor väljer att göra med sina liv, i sin vardag och med sina barn. Jag känner att jag och min familj börjat hitta vår väg och ju säkrare vi är på den vägen desto mindre intressant blir andras val. För faktum är ju att jag KAN om jag VILL välja, och andras val påverkar ju inte den möjligheten. I höst får jag fritt välja hur vi skall göra med Saga, vill vi ha henne hemma eller vill vi ha henne på dagis. Det valet är vårt och den valmöjligheten är jag faktiskt glad över att vi har. En valmöjlighet som vi alla borde vara tacksamma över att finns, ingen tvingar dej att ha barnen varken hemma eller på dagis vilket gör att alla familjer själva kan välja vad som passar bäst för dem. Hur BRA är inte det?

Att öppna upp för diskussion är ju något helt annat än att klanka ner på någon, man kan ju faktiskt diskutera och komma fram till att man tycker olika. Dessa diskussioner kan man ha om det mesta, vaccin, socker, skärmtid osv osv osv. Jag diskuterar gärna frågor kring barn, men jag har inte något behov av att få andra mammor att tänka lika som jag. Det finns frågor som jag brinner extra mycket för då det kommer till MINA barn, men varför skulle de sakerna behöva vara det viktigaste för ANDRAS barn?

Nej vet ni vad, jag säger lite som Kaspar i Nudådahlens morfar (annars en riktigt bra julkalender)

”Tro på Gud och ärligt vandra, sköt dej själv och skit i andra!”

 

9 reaktioner till “Nya tider NYA tankar”

  1. Fast vi i Finland har inte längre subjektiv dagvård (tacka sipiläs regering). Dock trotsar en del kommuner ändringen och fortsätter att erbjuda subjektiv dagvård.

    Gilla

  2. Jag tycker den subjektiva rätten till dagis bör behovsprövas för nej, de är inte hållbart att alla barn är i heldagsvård då en eller båda föräldrarna är hemma.

    Eller så bör dagvårdsavgiften höjas men då drabbar de fel personer.

    Man kan inte bara tänka på sig själv och att få dricka sitt kaffe ifred, då vi har stor statsskuld och överbelastade daghem för att alltför många utnyttjar den subjektiva rätten till dagvård.

    Gilla

    1. Visst har du en poäng där också, och behovet kunde kanske behovsprövas men det är fortfarande inte ”mammapoliserna” som skall göra den bedömningen.

      Min poäng var just det att man kan diskutera detta, tex. hur många timmar i veckan/månaden man kan ha barnen på dagis om man inte jobbar. Men jag önskar att man kunde få bort tankarna om att det handlar om en ”mamma som vill dricka sitt kaffe ifred”.
      Min snart 4 åriga dotter får gärna ta del av den småbarnsfostran som dagis erbjuder även fast jag kommer vara hemma. Kaffet dricks väl knappast ändå ifred eftersom lillebror ändå är hemma 😉

      Gilla

      1. Jag tycker att var och en får själva bestämma hur de vill göra. Jag tycker det bra räcker till med att vara hemma med en snart 10 månaders, men vem vet kanske jag ändrar åsikt i framtiden. Man måste ju se hur det känns och hur barnens personligheter är. Om den äldre är utåt kan det hända att det är bäst att ha hen på dagis några timmar per vecka, medan om hen är försiktig kan det vara bra att vara hemma med mamma.

        Gilla

    2. De flesta som har barnen i heldagsvård (alltså inte halvdag, barn behöver umgås med jämnåriga de vet och förstår jag) och är hemma själv eller hemma med småsyskon gör de främst av lathet.

      Dessutom finns de i de flesta kommuner andra möjligheter för barn att träffa andra barn tex. Parkverksamhet och dagklubbar. Så jag önskar att mera människor sku använda de istället för att använda dagvården.

      Gilla

      1. På vad baserar du detta? Tyvärr är allting inte så himla svart vitt och att dra alla över samma kam känns otroligt enkelt. Alla som har sitt barn på dagis och på heldagsvård behöver INTE vara lata. Det kan rent av vara en förebyggande åtgärd för familjen. Vem vet vad som händer innanför hemmets fyra väggar? Detta är ett exempel; Om exempelvis babyn sover dåligt och det är mamman som ska sköta om barnen och pappa jobbar. I längden blir mamman säkert ganska trött och har man sedan ett annat barn som behöver uppmärksamhet eller flera syskon till antar jag att detta tröttar ut mamman ganska rejält. Då är det nog bra för familjen att ha rätt till dagvård OM detta gör att familjen mår bättre. Världen är tyvärr inte så svart vit och alltid handlar det definitivt inte om lathet! Det kan finnas många orsaker till varje familjs val och oftast behöver inte familjen att samhället eller andra människor dömer eller pekar finger och säger hur de BORDE göra. Det gäller att komma ihåg att medaljen har två sidor och oftast ser man endast den ena sidan men ingen har ändå rätt att döma och jag anser att ingen familj har någon som helst skyldighet att deklarera för sitt val heller. Bara att acceptera valet och gå vidare för som sagt vet man inte fakta behöver man inte heller dra alla över samma kam! För att påstå att det handlar om lathet känns otroligt dömande!

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s