En svettig hemresa

På fredag natt började jag kolla igenom våra biljetter för hemresan och insåg då att vi har ett tvåtimmars byte i Tammerfors, vilket inte kändes speciellt lockande med både barn och väskor i stekande värme. Nåja kollade igenom våra allternativ och hittade ett annat tåg som skulle åka från Kokkola, då hade vi bara 10 minuters byte och det förkortade ju restiden med 2 timmar. Bokade nya biljetter och somnade med ett lugn i kroppen.

Vi vaknade och packade i lugn och ro våra väskor, bestämde ändå att vi nu lämnar balanscyklarna där eftersom mina kusiner kommer hit om 2 veckor igen. Lite mindre saker att släpa på. Vi startade mot Kokkola i god tid och kom också fram till tågstationen med goda marginaler. Vi hoppade ombord på tåget och vinkade hejdå till min kusin och min faster, och vi vinkade och vi vinkade.

IMG_2509 2

Tåget åkte inte iväg, vi blev 10 minuter sena, 20 minuter sena och tillslut över 30 minuter sena. Insåg ju redan nu att vi antagligen kommer missa vårt tåg från Tammerfors till Åbo.

dd85309a-096c-43be-9d29-8b5558845cf5

I samma veva som detta meddelade Anton att hans hand skulle gipsas, han hade skadat handen, spricka i ett finger och ett annat finger helt av. Denna info minskade inte direkt stressen.

IMG_1730

Efter många om och med kom vi oss iväg i alla fall, och dom meddelade bara att vi som skulle vidare mot Åbo kommer få mer info under resans gång. Levde på hoppet att vårt tåg skulle vänta på oss, men bestämde ändå att barnen inte får använda iPadsen (bäst att spara på batterierna nu för säkerhetsskull). 10 minuter före vi kommer till Tammerfors meddelas det att Åbo tåget inte väntat och att vi istället skulle åka buss. Så vi släpade alla våra väskor genom tågstationen och hoppade på den svettigaste bussen i världshistorien.

IMG_2515

Vi satte oss i bussen och spände fast säkerhetsbältena, Saga var lite bekymrad över att de andra resenärerna inte hade bältet på?!? Bussen rullade iväg och efter typ 3 minuter hör jag – mamma jag måste kisa! PANIKEN jag kände innan jag insåg att det som TUR fanns en liten toalett på bussen. Hon han kissa två gånger under hemresa. Svetten rann på oss alla där vi slingrar fram på små små vägar och jag kände bara en enorm hemlängtan. Barnen klarade det hela galant tack vare iPadsen och hörlurar.

Väl i Åbo mötte Antons oss med handen i paket. OM det var skönt att komma hem? Jodå, efter att ha lämnat barnen hemma med Anton åkte jag ännu iväg till butiken för att i sista minuten handla inför morsdagsbrunchen. OM jag var trött när jag kom hem? Jodå, på nivån att precis ALLT kändes skit. Men det är en annan historia.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s