Tuffa tider

IMG_1939

Mitt blad glada ballonger och andra roligheter denna helg smyger sig en känsla av tyngd i hjärtat, spciellt om kvällarna då barnen somnat. Det är tuffa tider för vår familj just nu, en mamma som är/varit utmattad och är höggravid och en pappa med handen i paket är inte direkt ingredienser för harmoniska veckor. Plussa då till att vi fortfarande är mitt i en renovering, att Anton är jordbrukare och borde så på åkrarna, att maj är fullt av program (även om det till 95% handlar om positiva saker). Projekten hopar sig och mitt i allt känns det nästan övermäktigt att tänka att vi skall stå redo att ta emot en till liten bebis om bara en månad, det var jämt en månad igår till beräknat datum faktiskt. Måtte han inte få för sig att komma tidigare. Måtte vi hunnit ikapp ens lite tills dess. Måtte det har blivit lite mer balans i vardagen igen.

Jag vet att det finns de som har det kämpigare, de som har det säkert 1000 gånger värre än vi har det, men ändå tynger känslan i hjärtat. Jag försöker verkligen att tänka positivt, för det finns så mycket att vara glad över, men oj så svårt det är.

Ni vet den sköna känslan då det redan känns som att man börjar nosa på mållinjen. Vi var redan där och nosade och började känna att vi ror iland alla vinterns evighetslånga projekt. Efter månader av tvivel, då det äntligen började kännas som att vi kommer ro iland detta trots allt, nej då får livet för sig att slänga ut några lösa stenar på vägen och *PANG* så blir det en ordentlig vurpa. Frustrationen över allt man så gärna hade gjort, frustrationen över allt det som MÅSTE göras och frustrationen över stubiner kortare än vad de vanligtvis är. Vi är knappast de enda föräldrarna i världen som vänder frustrationen mot varandra, man vet liksom hur dåligt det är att göra så och ändå står man där och gnabbas om totalt onödiga saker. Och känslan av tyngd blir ännu lite tyngre.

IMG_1950

Mitt i allt detta finns det folk som räcker ut handen och hjälper och det är jag evigt tacksam över. Det gör att man orkar försöka lite till. Vi är i alla fall inte ensamma i detta, vilket gör det hanterligt även om jag gärna hade lagt mig ner och skrikgråtit några omgångar den senaste veckan. Frustationsgråt är också en tung gråt, en gråt som inte gör att det känns lite ”bättre” efteråt. Vi gör alla så gott vi kan just nu och mer än det går det inte att göra. Det vet jag och det påminner vi varandra om hela tiden. Men det är tuffa tider hos oss just nu, harmonin jag kände för någon vecka sedan är bortblåst. Vi kämpar vidare, fokuserar på det fina vi har och försöker att inte bli för frustrerade för projekten som stampar på ett ställe.

Nu är det i alla fall måndag, en ny vecka som ger möjlighet att ta nya tag. Allt känns i alla fall lite ljusare idag. Och äppelträden blommar vackert på gården.

IMG_1965

Vår 4 åring

Du är en SAGA för god för att vara sann

Sången jag sjöng för vår lilla prinsessa redan första natten på BB

IMG_1868

Och så kom då äntligen 4-årsdagen för våran lilla fröken, som hon väntat och som hon räknat dagarna. På fredagsmorgonen klockan 5.45 slog hon upp sina klara blå ögon och hoppade upp och ner ”idag är det min 4-årsdag, idag fyller jag 4 år”. Hon lade sig ner under täcket igen och meddelade att vi andra skulle gå ner och förbereda hennes paket. Så vi traskade ner och fröken låg fnissande kvar i sovrummet.

IMG_1856

IMG_1853

IMG_1829

Redan kvällen innan hade vi pyntat lite i köket, med heliumballonger, vimplar och serpentiner. Det blev så mysigt, att få förbereda för en stor dag. Det är nog något speciellt med att barnen fyller år, liksom sådär skrämmande och härligt konkret att tiden går. Adam var ivrig att få hjälpa till med förberedelserna han också. Stolt storebror är han så gott som alltid.

IMG_1835

Sen tågade vi sjungandes in och gav hennes paket, men förtjusning öppnade hon och gillade ALLT hon fick. Saga är ett tacksamt barn att ge gåvor till, hon blir nämligen glad för allt hon får. Här öppnade hon t.ex. doktorskläder till sin Molly-docka. Det hade Adam valt och packat in. Han konstaterade nämligen på torsdagen att han absolut måste köpa en egen present till sin bästa kompis Saga. Mamma hjärtat smalt på en gång och det var ju självklart att han skulle få göra det.

IMG_1860

På kvällen bjöd vi in min mamma och Robbe och Antons föräldrar på fredagspizza, vilket 4åringen själv hade önskat. Mysigt att få fira lite extra på den riktiga dagen också, även om det stora kalaset blir kommande lördag.

IMG_1867

Sommarbål är ett måste på våra kalas, festligt att blanda ihop somriga smaker och njuta av det. Har själv någon liten pippi på både citron och lime just nu och dricker många glas av vatten smaksatt med just dessa. Så läskande gott.

IMG_1870

Födelsedagsbarnet hade önskat sig en chokladkaka, så jag körde på ett säkert kort och bakade VÄRLDENS GODASTE KLADDKAKA gästerna var nöjda men födelsedagsbarnet själv var inte intresserad av annat än att blåsa ljuset.

IMG_1884

IMG_1844

Så nu är hon då 4 år våran lilla skrolla, så stor men ändå så liten. Tänk att hon redan varit med oss i 4 år, vilken lycka och glädje det är för oss alla att få ha just denna Saga i vårt liv. Nu väntar vi på kommande kalas nästa helg, då båda kidsen skall firas med pompa och ståt!

 

Dagar på stranden

 

Sommaren är här (kanske bara på besök?) och vi har tagit ut maximalt av dessa dagar. Flera eftermiddagar på stranden i maj är LYX man minsann inte är van vid. Barnen stortrivs på stranden också i år och Adam har verkligen utvecklats och blivit modigare sedan förra sommaren. Han dyker och hoppar och simmar, även om vattnet är mycket kallare och mörkare än i simbassängen. Också Saga trivs, men hon leker med i sanden än i vattnet ännu.

IMG_1785IMG_1789IMG_1800IMG_1814

Vi köpte ju våtdräkter till kidsen i vintras innan vår resa till Teneriffa, och det är verkligen en bra investering. Adam älskar som sagt att simma, men blir lätt kall. Han är inte som jag var som liten, som hade bra med egen isolering i kroppen och kunde simma i flera timmar utan att frysa. Han vill så gärna och tänderna bara skakar tillslut. Tycker att deras våtdräkter hjälper massor, dom blir helt enkelt inte lika kalla. Så tips till er med lite frusna barn, köp en våtdräkt till sommaren. Perfekt dessutom att den skyddar kroppen från solen också!

Vi fortsätter njuta på stranden så länge det fina vädret varar, värmer upp inför Adams första år i simskolan. Men mer om det senare.

Årets första dopp (för kidsen) på morsdag

IMG_2524

Igår var det en fin dag på så många olika nivåer. Jag vaknade av att blivande 6åringen sa: Glad morsdag världen bästa mamma! Nu ska du sova ännu så vi kan sjunga och ge dina presenter! Sen smög de ner och hämtade korten som de gjort på dagis. Att få ligga där i sängen och vänta på sina älskade små och en minst lika älskad man med en liten buspelle som bökar omkring inne i magen måste väl ändå vara den bästa känslan i världen? Vi kan glömma både födelsedagar och julaftnar, att ligga och verkligen ta in att det är JAG som är mamman som nu skall firas.

Enligt tradition ordnades det morsdagsbrunch hemma hos oss, här var både min mamma och Anton förälder och Antons bror med familj. Knäppte inte en endaste en liten bild, men jag lovar att det var gott och att vi hade det ypperligt skönt under mitt nya parasoll på gården. Vi åkte också ut en sväng till min mommo och drack lite kaffe där också. Efter en svettig dag hade barnen bestämt sig för att de skulle simma. Jag skrattade lite åt dem och packade ner deras våtdräkter, försökte förbereda dem på att det nog kan vara lite kallt ännu.

– Mamma vi skall simma länge sen! Sa dom båda två i bilen och jag skrattade och lovade att vi nog skall vara så länge som dom bara vill. Haha det fick jag äta upp efter att Adam inte var klar ännu en timme efter att vi kom till stranden. Inte var det ju speciellt varmt i vattnet inte, jag doppade några tår och tyckte att det räckte gott och väl. Men barnen var nöjda och vi bestämde att det blir ett nytt dopp redan idag efter dagis.

IMG_2525

Vi fick fira så gott som hela dagen tillsammans med min mamma, och även om jag skrev att den bästa känslan är att få känna sig själv firad som mamma så är det nästan lika viktigt att få fira min mamma också. Dubbelfira dessutom, eftersom mamma hade födelsedag igår också. Att få ha mamma med oss i vår vardag är verkligen något som jag uppskattar, vare sig det är morsdag eller en helt vanlig dag.

Gårdagen blev lite extra spännande då jag i något skede fick börja ta det lite mer lugnt då sammandragningarna började kännas lite för mycket. Vill inte känna av några sammandragningar som gör ont ännu på en månad. Vi behöver nog en pappa med två fungerande händer innan bumlingen gör entré. Nu skall jag gå ut i solen en stund, bäst att passa på nu på förmiddagen innan det blir FÖR varmt.

En svettig hemresa

På fredag natt började jag kolla igenom våra biljetter för hemresan och insåg då att vi har ett tvåtimmars byte i Tammerfors, vilket inte kändes speciellt lockande med både barn och väskor i stekande värme. Nåja kollade igenom våra allternativ och hittade ett annat tåg som skulle åka från Kokkola, då hade vi bara 10 minuters byte och det förkortade ju restiden med 2 timmar. Bokade nya biljetter och somnade med ett lugn i kroppen.

Vi vaknade och packade i lugn och ro våra väskor, bestämde ändå att vi nu lämnar balanscyklarna där eftersom mina kusiner kommer hit om 2 veckor igen. Lite mindre saker att släpa på. Vi startade mot Kokkola i god tid och kom också fram till tågstationen med goda marginaler. Vi hoppade ombord på tåget och vinkade hejdå till min kusin och min faster, och vi vinkade och vi vinkade.

IMG_2509 2

Tåget åkte inte iväg, vi blev 10 minuter sena, 20 minuter sena och tillslut över 30 minuter sena. Insåg ju redan nu att vi antagligen kommer missa vårt tåg från Tammerfors till Åbo.

dd85309a-096c-43be-9d29-8b5558845cf5

I samma veva som detta meddelade Anton att hans hand skulle gipsas, han hade skadat handen, spricka i ett finger och ett annat finger helt av. Denna info minskade inte direkt stressen.

IMG_1730

Efter många om och med kom vi oss iväg i alla fall, och dom meddelade bara att vi som skulle vidare mot Åbo kommer få mer info under resans gång. Levde på hoppet att vårt tåg skulle vänta på oss, men bestämde ändå att barnen inte får använda iPadsen (bäst att spara på batterierna nu för säkerhetsskull). 10 minuter före vi kommer till Tammerfors meddelas det att Åbo tåget inte väntat och att vi istället skulle åka buss. Så vi släpade alla våra väskor genom tågstationen och hoppade på den svettigaste bussen i världshistorien.

IMG_2515

Vi satte oss i bussen och spände fast säkerhetsbältena, Saga var lite bekymrad över att de andra resenärerna inte hade bältet på?!? Bussen rullade iväg och efter typ 3 minuter hör jag – mamma jag måste kisa! PANIKEN jag kände innan jag insåg att det som TUR fanns en liten toalett på bussen. Hon han kissa två gånger under hemresa. Svetten rann på oss alla där vi slingrar fram på små små vägar och jag kände bara en enorm hemlängtan. Barnen klarade det hela galant tack vare iPadsen och hörlurar.

Väl i Åbo mötte Antons oss med handen i paket. OM det var skönt att komma hem? Jodå, efter att ha lämnat barnen hemma med Anton åkte jag ännu iväg till butiken för att i sista minuten handla inför morsdagsbrunchen. OM jag var trött när jag kom hem? Jodå, på nivån att precis ALLT kändes skit. Men det är en annan historia.

Att sakna pappa

Nu har vi sovit borta i 2 nätter och det börjar märkas på barnen att dom saknar sin pappa. Lika ivrigt som dom räknade dagarna till att resa iväg, lika ivrigt räknar dom dagarna tills vi nu skall åka hem igen. Imorgon är det dags att åka hem igen, 3 nätter borta är riktigt passligt för vårt lilla gäng just nu.

IMG_1554

Ganska värdefullt att få sakna varandra ibland, att inte alltid bara vara hemma och nöta. Så tycker jag i alla fall, att det är väldigt bra att få sakna. Märker i alla fall på vårt förhållande att det är nyttigt med lite paus, speciellt efter en vår då jag så gott som hela tiden varit hemma. Vi behövde mycket tid tillsammans under våren och det har gjort gott att jag varit hemma, men som sagt några nätter ifrån varandra gör att man hinner börja sakna också. Ser framemot att kliva ur tåget i Åbo imorgon och att hela familjen får krama om varandra igen. Tills dess skall vi njuta till max av att få umgås med alla viktiga här.

De perfekta semestercyklarna

IMG_1592

Absolut rätt beslut att ta med balanscyklarna till Österbotten, det kunde jag konstatera redan igår då vi skulle iväg och köpa varsin glass på kvällen. Barnen behövde bara sätta hjälmarna på huvudet och springa iväg, dom var båda rätt trötta efter en dag full av program så jag gissar att det hade blivit en massa gnäll om dom hade behövt gå. Med cyklarna var det inget gnäll alls. Bara en lite övernervös mamma som inte riktigt hinner med i takten just nu.

Klappar mig själv lite extra på axeln, det var bra att jag kom på att det ju fungerar med de två balanscyklarna också, även om båda två redan cyklar på vanliga cyklar också. Jag svär väl ännu över dem då vi skall ha hem allt igen, och barnen kanske inte alls har lust att sammarbeta, men det är smällar man får ta. Verkligen lång användningstid på dessa balanscyklar, och perfekta att ha med under en semesterresa där en vanlig cykel helt enkelt tar för mycket utrymme. Tur att vi inte hade satt bort dem ännu. Super att man får upp sitsarna så högt på cyklarna att man kan ha dem länge, både på den mindre och större modellen. Får se vart vi cyklar idag.

IMG_1594