En bestämd kille med små rinnande ögon

Vet inte om det är den senaste veckans stress hos mig eller om det helt enkelt är en FAS (alla med småbarn känner igen alla dom här FASERNA som speciellt bebisar har) men Vidar har haft svårt att komma till ro vid bröstet den senaste tiden. Tycker han ”smackar” ganska mycket då han äter, vilket gör att han sväljer mycket luft. Försöker få honom att ta ett bra grepp och sådär, men smackande kommer ändå.

Någon som känner igen sig här? Kan inte komma ihåg att de två tidigare har smackat såhär. Tar gärna emot tips.

Han har dessutom gått från en bebis som i princip gärna äter när helst det bjuds på mat till att det inte ens går att sådär ”backup” mata honom innan man skall iväg någonstans. Han blir så ARG om man försöker ge honom mat då han inte är vrålhungrig. Det gör ju att det blir lite mer knepigt att komma sig iväg och att han har svårare att somna och komma till ro. Nåja vi får väl vara hemma och ta det lugnt, det har ju varit rätt mycket program för en liten liten bebis hittills i hans liv.

Genast då något känns lite konstigt med Vidar blir jag lätt ganska stressad, och att stressa ännu över amningen gör ju inte direkt att det blir bättre. Amningen blir ju liksom bara mitt ansvar, så tror det är därför jag känner mig stressad. Alltså det handlar egentligen inte om stora utmaningar nu heller, det är bara det att amningen fungerat felfritt från dag 1. Känns lite tråkigt att ”gå tillbaka” då han redan är 7 veckor gammal. Nåja vi skall iväg till rådis på måndagen, då får man i alla fall se om han gått upp i vikt som han skall. Har han vuxit bra är det ju inget att fundera på, men annars får vi väl helt enkelt se vad vi börjar hitta på. Målsättningen är nog att fortsätta såhär i alla fall, så jag hoppas vi får lugnare och mysigare amningsstunder igen. Han sover bra på natten, vilket ju nog skulle tyda på att han är mätt i alla fall. Hade liksom naivt tänkt att med barn nummer 3 är man lugn och säker kring allt, men måste nog säga att jag nästan lika osäker denna gång också. 

En annan sak som jag behöver prata om med rådis är Vidars små rinnande ögon. Han har trånga tårkanaler och ögonen rinner och varar ganska så mycket. Han har redan fått en antibiotika kur och det hjälpte inte speciellt mycket, så skulle gärna undvika mera antibiotika.

Någon läsare som har erfarenhet av trånga tårkanaler hos bebisar? Tips? När gick det om?

Malin-Helenius-web-10foto: Ellen Kivistö

Dom där riktigt dumma frågorna

”har du haft det roligt idag?” & ”vem har du lekt med?”

Har ni tänkt på att dessa frågor egentligen inte alls är speciellt bra att ställa till barnen efter en dag på dagis/förskola/skola/dagklubben/parken osv. Redan i frågan ställer man då krav på barnet. Roligt är något man måste ha haft och det är väl självklart att du lekt med någon. Jag räcker upp handen, jag har frågat dessa frågor av båda barnen. Men det var inte före jag såg Adams blick då han svarade på frågan som jag insåg hur DUM frågan är. ” jag har bara lekt med mig själv ” Svarade han då frågan om VEM han lekt med kom på tal. Bara för att frågan var ställd på ett sätt som antar att man måste ha lekt med någon så blev också svaret sagt med lite skam i rösten.

Så istället för att ställa antagande frågor försöker jag nu aktivt att fråga öppna fråga istället. Hur har DIN dag varit? Vad har DU gjort? Vill DU berätta något annat om dagen? Hur kändes det idag? och så vidare. Skall bita mig i tungan när Adam hoppar ut från taxin för att INTE fråga ” GICK DET BRA IDAG?” bara för att jag så gärna vill att det ska ha gått bra. ”Hur gick det idag, hur kändes det då du kom till förskolan”. Men jag ÖNSKAR såklart att han skall berätta om en rolig dag, om hur bra det gick att åka taxi själv och så vidare. Att vi skall hinna sitta ner en stund och prata innan det är dags att hämta hem pinglan från dagis. Det tar ett tag att vänja sig, det är ändå rätt skönt att hinna dricka varmt kaffe och myset ensam med Vidar är rätt härligt det också. Det blir en bra höst med detta gäng, även om det stormar lite just nu.

Malin-Helenius-web-2Foto: Ellen Kivistö

 

Några tårar i morgonkaffet

Och där klättrade han in i taxin min fina lilla kille, med tårarna rinnandes ned för kinderna. Han satte sig på en tom plats, torkade tårarna och satte på sig bältet. ”hejdå mamma” viskade han och jag kämpade. Jag kämpade för KUNG och FOSTERLAND för att vara stark, le mot honom och säga ”hejdå Adam, ha en fin dag. Jag väntar på dig här när du kommer hem med taxin” Taxin rullade iväg och vi vinkade länge, sedan lade jag Vidar i vagnen och gick in i köket. En varm kopp kaffe framför mig kändes så onödig just idag och tårarna började rinna.

Malin-Helenius-web-3

Det blir bra, det vet jag och det vet Adam också. Första dagarna är värst, det vet jag. Det är svårt att börja på ett nytt ställe med nya kompisar och ny personal. Från att ha varit i ”vårt” trygga dagis sedan han var 1 år är han nu ny i förskolan. Det är rätt beslut att han fick börja en ny förskola nu, senast nästa år då skolan börjar kommer vi alla vara SÅ nöjda med att han redan hunnit skaffa sig vänner där. Det är också väldigt bra att tryggt få börja åka taxi redan i förskolan, när han är såhär liten är det ju hela tiden någon vuxen som håller koll på honom. Redan i nästa år skall han klara sig själv lite mera.

Men just idag, just idag önskar jag att han hade fått gå kvar i sin gamla grupp. Jag önskar att hans förskolestart hade fått gå ”enkelt”. Att han hade fått komma tillbaka till sina gamla vänner och bara ha roligt. Nu är dom första dagarna fylla med tårar och det äter energi hos oss alla.

Imorgon går det säkert bättre och nästa vecka är han redan van och inne i rullorna. Just idag var första gången han åker taxi ensam, de två första dagarna åkte jag med. Jag vill tro och HOPPAS att det är en glad och stolt kille som hoppar ur taxin i eftermiddag då han kommer hem. Jag vill tro att han har det riktigt bra där i förskolan, att han vågar börja ta kontakt med de andra barnen och hitta någon kompis. Jag vill tro att det om bara någon vecka känns självklart att han hoppar i taxin och åker iväg. Jag vill tro att tårarna som rann längs hans kinder torkat och att han nu glatt springer omkring där. Jag vill tro att det blir BRA.

Hur har höstterminen börjat hos er? Eller har den inte börjat ännu?

Malin-Helenius-web-6

Saga är också tillbaka på dagis igen, ny grupp och ny personal för henne också. Men hon är trygg där, hon trivs där och hon har väntat på att få börja igen. Hon har inte samma utmaningar som sin bror och vid dessa tillfällen märks det extra tydligt. Jag är så glad att hon glatt åker iväg till dagis och att hon glatt springer omkring där på gården på eftermiddagen då jag hämtar henne.

Och efter dagis och förskola leker dom tillsammans, kramar om varandra och säger att dom verkligen saknat varandra. Dessa två och deras kärlek och trygghet hos varandra, ja nu gråter jag ännu lite mera.

Malin-Helenius-web-11bilderna är fotade av Ellen Kivistö

Den finaste trion är VÅR

Malin-Helenius-web-8 (kopia)

Nog för att dessa tre alltid är de finaste jag vet, men måste ändå säga att dom är lite extra underbara i sina nya tröjor. Det är min fina mamma som stickat dessa fina och sköna Isbjörnshoodie tröjor. Är dom inte helt ljuvliga? Jag är helt såld. Mönstret till dessa sköna tröjor hittar du hos lykkelitens webshop. Det är fina Victoria Snellman som gjort mönstret till tröjorna och det är också hon som driver webshoppen lykkeliten.

Som sagt är det min mamma som stickat eftersom just stickning är hennes starka sida och tyvärr inte min. Önskar så att jag skulle kunna sticka sköna tröjor till kidsen och mig själv också, men ja jag antar att jag skulle behöva investera tid i att bli bra på det. Kanske någon gång? Är i alla fall väldigt glad och tacksam över att mamma stickade dessa. Tröjorna har varit klara redan innan Vidar föddes och detta var en av målbilderna, dagen då jag får klä hela min älskade trio i sina matchande Isbjörnshoodies.

Och i måndags var den dagen äntligen här, har liksom inte varit aktuellt med tröjor i +30 graders värmebölja. Men i måndags var det faktiskt till och med kallt och det passade perfekt med varma och sköna tröjor. Vi hade redan i vintras bokat in en familje/syskonfotografering tillsammans med Ellen Kivistö, som alltså är samma fotograf som fotade gravidbilderna. Mer om fotograferingen och flera bilder kommer senare. Och JA det är Ellen som fotat bilden i början av inlägget. Härlig bild!

Så var dom äntligen hemma igen

En liten sekund kändes det som att det skulle bli skönt att ha de två äldre kidsen en helg på stugan med fammo och faffa. Adam och Saga har sett framemot några dagar ensamma på stugan med fammo och faffa hela sommaren och nu hade vi en helg som det passade. Vi åkte ut till stugan redan på torsdag kväll, sov där tillsammans och på fredagen kom då fammo och faffa ut. Tror knappt de hade hunnit komma i land vid bryggan så meddelande Adam att NU var det dags för oss att åka hem. Så vi styrde båten hemåt igen på fredags eftermiddagen och det var två glatt vinkande kids som blev kvar på bryggan. Vi kom hem, vi åkte till Åbo för att äta lite mat och vi kom hem igen för att sova. Vi hade en mysig kväll tillsammans, åt god mat och sådär. Hade jag inte tappat rösten hade vi säkert kunnat prata lite också.

Men sen, efter första kvällen, har jag mest bara längtat efter att dom skall komma hem igen. Det blev ju så oroligt tyst här hemma med ”bara” en bebis. Jag är inte speciellt bra på att njuta när kidsen är borta. Känner att jag har en massa saker jag ”borde” hinna med nu då dom inte är hemma men så hinner jag inte med något ändå. Denna helg var inget undantag.

Nåja idag kom dom hem igen och hela familjen är komplett. Vidar somnade mycket bättre ikväll igen, klart det då hans två favoriter är tillbaka. Imorgon inleder vi sista sommarlovsveckan och Antons sista pappaledighetsvecka. Inga planer ännu, förutom familjefotografering imorgon på kvällen. Får se hur det skall gå, nervös och ivrig på samma gång.

IMG_3447

Vidar 1 månad

IMG_3228

Snart 5 veckor dessutom, shit så tiden går nu. Tänk att det lilla skruttet som ju JUST föddes nu redan ler mot oss (och mot väggen, händerna, fönster osv.. haha men han tar kontakt med ögonen och LER) och har sin givna plats i familjen.

IMG_3293

Han är ett riktigt praktexemplar till bebis måste jag säga, så länge han har tillgång till mina bröst är han hur nöjd och glad som helst. Han äter duktigt och sover gott däremellan. Ja alltså jag vet inte ens riktigt vad jag kall skriva, ljuvligaste lilla killen är han och vi älskar honom otroligt mycket. Redan flera veckor har han sovit som en kung på natten. Han tar oftast natt vid elva och sover till fyra fem, äter och somnar om. Äter igen vid sju och somnar sedan igen om. Vaknar oftast vid nio äter och sedan hålls han vaken. LYX-bebis alltså, precis som sina syskon. Det sägs att man får bebisar man själv klarar av och gällande nattsömnen stämmer nog det för mig. Jag blir inte någon skön människa om jag inte får sova på natten. Evigt tacksam för hela familjens skull att han sover.

Idag blir det rådiskontroll, läkarkontroll till och med eftersom han ju blev en hel månad i måndags. Växt har han gjort eftersom vi redan fått plocka bort flera av kläderna i storlek 56. Tänker då jag viker bort kläderna att jag definitivt INTE är klar med nyfödda bebisar ännu. Kan vara att jag ändrar mig senare, men jag njuter av den känslan. Älskar den känslan, för med Saga var jag så klar. Det var så intensivt att få barn så ”tätt” som det ändå var då. Då var jag klar med att ha en bebis, så klar att vi gjorde oss av med det mesta. Vi får väl se hur det känns om några år. Men nu sparas i alla fall det mesta.

IMG_3454

Men ja ni ser ju, nöjdare kille får man minsann leta efter. Han hänger med på våra äventyr, till stranden, till Sverige och till stugan. Lilla söta VIDDE ❤

En båttur fylld av kärlek

IMG_3465

Tänk att man kan bli så lugn, och fylld av kärlek, efter en svalkande båttur på havet. Igår på eftermiddagen fick vi nog och packade ihop våra saker för att åka iväg på pizza. Packade med simsakerna också, eftersom jag vet att barnen vill och simma om de ser en strand. Och simma ville dom, det var varmt i vattnet och de hade kunnat plaska på där hur länge som helst.

IMG_3468

IMG_3477

IMG_3486

IMG_3488

Saga har utvecklats så otroligt mycket i vattnet denna sommar, visst har hon alltid gillat att simma men nu till och med DYKER hon i havet. Härliga tider för en mamma som själv älskar att simma. Behöver jag säga att det är värsta formen av pina att inte kunna simma denna sommar? Dels med tanke på infektionsrisken och dels med rädsla för mjölkstockning.

IMG_3500

Så när dom Anton och de två äldre kidsen busade på där ute i vattnet satt jag själv och mysammade Vidar. Kvällen var varm men inte längre het och det var verkligen skönt där på bänken. En stund där precis alla i familjen hade sina behov tillfredsställda, alla var glada och nöjda och livet som trebarnsfamilj kändes så givet. Det är klart det var meningen såhär. (Sen blev ju något barn trött, någon annan ville inte åka hem och någon tredje blev kränkt över att behöva sitta i bilstolen.)

IMG_3517

Med sällskap av solnedgången hoppade vi tillbaka i båten igen och åkte hemåt. Det svalkade skönt och var så otroligt vackert. Jag som varit så oändligt trött på värmen kunde till och med njuta lite. Men så var ju klockan typ elva också.

IMG_3523

IMG_3528

IMG_3533

IMG_3538

På kvällen somnade alla skönt och jag somnade med en varm känsla i hjärtat. Vilken fin kväll men min fina familj.

Och vill man leva i tron att det blev en idyllisk natt också kan man sluta läsa här, om man däremot vill ha hela historien och inte bara de fina stunderna så kröntes kvällen med att Adam vaknade upp några timmar senare och spydde. Ni vet man kan inte ha det för bra utan att ha lite motgångar emellanåt också.

Verkar som tur inte handla om magsjuka ändå, herregud magsjuka i denna värme är lär nog ta knäcken på vem som helst. Adam har varit flunssig och hostar ännu emellanåt. Han hostar lätt igång en spya om det vill sig illa, vill tro och hoppas på att det är förklaringen. Eller så har han svalt vatten då han simmade, vi försökte kolla att det inte var alger i vattnet men man vet ju aldrig.. Nåja det var det och som tur skonades jag från städandet eftersom jag ju sover med Vidar.