Vi sover inte hemma inatt

Vi har inget golv i badrummet och bastun längre, det har rivits bort idag och då man river golv blir det super dammigt. Vi har tur som kan packa kassarna och åka till min mamma och sova här. Mamma bäddade ner oss på golvet i sitt vardagsrum och nu sussar kidsen sött. Ska också stänga ögonen nu, har min första PT kund imorgon klockan 7, så det blir tidig väckning. Känner att min lilla hjärna skulle behöva måååååånga timmars sömn inatt.

Tror vi lämnar detta här för idag och så hörs vi igen i morgon. Redan torsdag, denna vecka har bara SUSAT förbi. God Natt!

Ta reda på könet?!?

Är i vecka 18 nu, vilket betyder att vi snart är halvvägs in i graviditeten. Halvvägs in i graviditeten görs ett strukturultra, där man kollar att allt är bra med bebisen, moderkakan osv. Många väljer också att här försöka ta reda på bebisens kön. En sak som vi måste ha bestämt innan detta ultra är alltså om vi också vill försöka ta reda på könet eller låta det förbli hemligt tills hen föds. Det är förresten kidsen som kallar bebisen för bumlingen, har två här hemma som gillade julkalendern med familjen Hedenhös.

Så skall man då ta reda på könet? Alltså jag är så kluven här. Å ena sidan är jag så galet NYFIKEN på om det är en liten lillasyster eller lillebror som bubblar omkring där i magen, men sen igen har jag en längtan efter att en gång få uppleva överraskningen vid själva förlossningen. En tanke jag hade redan med Saga men DÅ var jag allt för nyfiken. Det skulle kännas så häftigt att få uppleva överraskningen, samtidigt som jag ju är så otroooooooooligt nyfiken. Förlossningen blir ju inte mindre magisk för att man vet könet heller.

baby.jpg

Man ska aldrig säga aldrig, har jag lärt mig, men det KAN ju ändå bra vara att detta är min sista graviditet och då också sista chansen att lämna det som en överraskning. För varje graviditet tycker jag också att det känns mindre viktigt vilket kön barnet har, alla är vi ju överens om att könet egentligen inte spelar någon roll och att det viktigaste är att bebisen är frisk. Och jag håller ABSOLUT med, till 110%. Och en förlossning blir ju inte tråkigare bara för att man vet könet på bebis. För det säger ju ändå inte något. Så egentligen spelar det alltså INGEN ROLL hur man gör. Ändå känns det som ett svårt beslut. Tror att jag kommer ge vika för min egen nyfikenhet och säga att vi gärna vill veta könet. Vi får se hur det går, några veckor kvar ännu. Kommer boka in ultra till februari, eftersom vi är på bröllopsresa just den veckan som jag egentligen borde göra ultrat på. Snacka om tredjebarnet, då mamman inte ens har koll på de datumen utan glad i hågen bokar in en resa mitt i graviditets v 21.

Någon läsare där ute som inte tagit reda på könet? Hur kunde ni hålla er? Någon som gjort båda? Berätta!