Att cykla som gravid

IMG_2183

Igår efter dagis och middag bestämde vi oss för att cykla iväg till malmen. 6-7km cyklade vi hela familjen. Saga fick åka i stolen på Antons cykel medans jag cyklade bredvid Adam. Cyklandet gick väldigt bra, speciellt för Adam. Är så otroligt imponerad över hur bra han hanterar cykeln och växlarna. 7 växlar har hans nya cykel och redan nu efter någon veckas användning börjar han förstå när man skall växla. Backarna går väldigt mycket lättare då man kan växla ner.

Skrattade för mej själv då vi kom flåsande upp för de största backarna, tänkte tillbaka på förra våren då jag inte var gravid. Då var det nämligen jag som hade Saga i en stol på min cykel och cyklade lätt upp för backen men ena handen i ryggen på Adam. Det var nog väldigt mycket flåsigare denna vår, också utan Saga. Men upp för backen kom vi oss i alla fall.

Och att cykla som gravid fungerade hur bra som helst, mycket trevligare än att gå faktiskt. Är jag ut och gå blir jag trött i ryggen och fogarna börjar värka men nu på cykeln löpte allt riktigt najs. Skönt att få upp pulsen lite också, det var inte igår jag senast fick det heller. Vi kom fram till malmen med nöjda och glada miner, vilket är det allra viktigaste såhär på våren. Positiva upplevelser bäddar för många roliga cykelturer. Vi fick kvällsmat hos barnens fammo och faffa och sedan fick vi faktiskt skjuts hem av barnens faffa, barnen var trötta och klockan var mitt i allt kväll. Dumt att utmana ödet och förstöra den positiva upplevelsen som dagens cykeltur blev. Nästa gång cyklar vi båda vägarna. Att vara ute och cykla hela familjen är verkligen en grej som gör mej så glad, hoppas på många cykel kilometrar innan bumlingen kommer.

IMG_2180

När kläderna börjar spänna

I morgon går vi in i v 19 och det börjar minsann både synas och kännas nu. Magen växer och kläderna krymper, börjar bli lite småsvårt att hitta träningsbyxor som känns bra och som hålls uppe. Beställde ett par 2Xu och dom är jag nöjd med. Så gissar jag kommer få träna och jobba med dem tills sommaren. Dom är sköna och hålls bra på, klämmer och spänner inte på magen. Känner nämligen att spända tights gör att jag får sammandragningar, vilket ju inte är så trevligt.

IMG_9816

På tal om träning så lovade jag ju uppdatera er om hur fredagens träning gick. Ja den uppdateringen blir lätt att skriva, eftersom det inte blev någon träning alls. Jobbade lite längre än planerat och sen var jag så HUNGRIG så det kändes bara korkat att inte åka hem och äta. Sen hämtades kidsen hem och sen har vi haft fullt program. Får göra ett nytt försök denna vecka, ikväll har jag 3 pass så idag behöver jag i alla fall inte träna något extra. Skönt så!

Snart får jag börja leta efter någon större träningstopp också, mina BOOOOOOOOBISAR har liksom märkt att det skall komma en bebis. Det är inte att leka med storleken dom ändrats till den senaste tiden. Resten av kroppen sympativäxer den också, försöker hålla det under lite kontroll bara för att jag inte vill ta itu med hela långa resan tillbaka igen efter förlossningen. Lagom av allt. Längtar dock ihjäl mig tills jag kan träna normalt igen, pressa kroppen och njuta. Tids nog kommer den tiden också, även om den känns avlägsen just nu.

Kanske NU då?

I dagens läge jobbar jag ju med träning, både som PT och som instruktör men ändå tränar jag långt mycket mindre än jag är van vid. Jag är lite förvirrad rent personlighets mässigt. Inom loppet av några år har jag gått från totalt otränad, till vältränad till dagsform. Vet inte riktigt vem jag är, känns lite som att hela jag är satt på paus. Jag har lärt mig så mycket om hur det är då man är TOTALT SLUT. Då det inte längre handlar om att vara lat, det handlar inte om att bara bestämma sig utan det handlar om att till och med de vardagligaste av uppgifter är en stor börda. Jag var där i hela hösten, sådär totalt slut att tårarna bara rann på kvällarna. I något skede insåg jag att jag MÅSTE släppa kravet på att jag ”borde” träna. För det fanns inte på min världskarta. Blotta tanken på träning gjorde att kroppen gick i baklås, och även om jag ville förstå så blev det så jobbigt. Tack vare mitt jobb rörde jag ju ändå på mig en del, men långt mycket mindre än jag varit van vid. Och jag kan ärligt säga att de känns jobbigt, det känns som att jag tappat min träningsvardag och att jag tappat en del av mig själv.

Nu har ändå mitt mående sväng till det bättre, fortfarande är jag trött som en mupp vissa dagar, men jag måste inte sova några timmar mitt på dagen för att klara av kvällen. Nu är det ändå på en nivå som gör att jobbet igen känns rolig, jag har inte ångest över HUR jag skall ta mig igenom ännu ett pass. Jag kan tycka att motionen känns skönt igen. HÄRLIGA KÄNSLA. Lite lost är jag ändå då det kommer till träning och graviditet. Och som ett svar från ovan ger min största förebild inom träningsvärlden ut en bok för GRAVIDA. Igår kom boken hem och idag skall jag sätta mig ner och läsa, inspireras och förhoppningsvis få lite mer pepp och motivation till min egna träing.img_9805.jpg

Det handlar inte om att kontrollera vikten, eller att göra super resultat just nu. Det handlar om att orka, att orka i vardagen, att orka jobba, att inte ha konditionen totalt i botten innan denna graviditet är förbi. Ännu är det ju nämligen inte försent. Jag får acceptera att hösten gick som den gick, jag klappar mig på axeln över att jag tog mig igenom mina pass på jobbet och att jag kom igenom trimeter 1.

IMG_9808

Inte direkt originellt att kring nyår fundera på träning och en mer aktiv vardag, men med den lilla tvisten som graviditeten dessutom ger är det verkligen inget som är självklart längre. Jag hoppas att jag skall komma igång igen, har satt upp ett litet mål till mej själv, 30 minuters aktivitet varje dag. Aktiviteten kan då bestå av mina pass på jobbet, en promenad, styrketräning eller något helt annat. Men någon sorts aktivitet vill jag se till att jag får till.

Då plusset kom på stickan tänkte jag att NU skulle jag vara den där aktiva vältränade preggokvinnan som håller igång och verkligen njuter av träningen. Men det blev inte alls så, inte hittills i alla fall. Planerar köra ett pass från boken på gymmet nu kommande fredag, eftersom jag har egna pass på jobbet ikväll och i morgon kväll. Lovar uppdatera er om hur passet var. Mest som morot för att få det gjort. Ca. 160 dagar kvar av graviditeten, vilket betyder att man verkligen hinner klämma in både ett och annat pass. Någon annan preggo som känner igen tankarna? Eller är ni sådär härligt aktiva?